Självömkan..

Skickade just iväg ett självömkande-sms till en kamrat men kände att det inte riktigt räckte.. Behöver ömka mig lite här också..

Min lilla familj har gått och fått min förkylning nu allihopa.. Genast är det sååå synd om dom.. Skruttan säger (nä, hon har inte börjat prata än, men om hobn kunde prata skulle hon säga) mamma, mys med mig för det är syndast om mig i heeela världen och jag är så sjuk.. Mannen hostar och säger att jag är dum som smittas..

Men hallå!! Det var ju mig det skulle vara synd om.. Jag vill ju bli omhändertagen ju.. Va fan, kan det inte få vara synd om mig åtminstonde under en sjukdom?! Nä, då ska familjen minsann komma och ta för sig av min sjukdom så det blir synd om dom..

Skaffa er en egen jävla sjukdom!! När jag har blivit frisk så kan ni få vara sjuka så ska jag tycka lite synd om er.. Men fanimej, nu är det JAG som är sjuk!!

Kommentarer
Postat av: Annica

Tyvär....män och barn går ALLTID före. :( så är det nog bara när man är fru och mamma.

2010-03-19 @ 17:35:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0