Knän som skallrar..

Do-donk, do-donk, do-donk.. Mitt hjärta skenar halvt i panik inför vetskapen om vad som komma skall.. Idag är en mycket svart dag.. Idag är dagen då jag ska försöka besegra min stora skräck.. Livrädd är jag!!
Idag, ska skrutt och jag gå ner på byn igen..

Tsk, säger ni, vad ska det vara för läskigt med det då?! Jo, det ska jag tala om för er..

Det är kallt ute, mycket kallt till och med, många många minusgrader rent utav.. Och.. Lite innan det blev sådär kallt så var det betydligt varmare.. Och.. Lite innan det var betydligt varmare så kom det en massa snö.. Vad betyder då detta?! Jo, det är en sjuhelvetes massa halka ute..

Då säger ni kanske att lite halka har väl ingen dött av.. Det är bara att det lite försiktigt..

ICKE, säger jag.. Det är nämligen inte slut på eländet än.. Nu till det största problemet, det som gör att mina knän skakar rejält vid tanken på promenaden ner på byn.. Den byn vi ska gå ner på är ju Huskvarna.. Och, som ni kanske vet så är det någon tattarjävel som bygde Huskvarna på ett berg.. Ett berg!! BERG säger jag!! Hur intelligent är det på en skala?! Någon som kan svarta på det?!

Hur som helst, Huskvarna är alltså byggt på ett berg.. Går jag då ut från vårat hus här hemma så har jag alltså långa, branta backar åt alla håll.. Antingen långa, branta backar uppåt eller långa, branta backar neråt.. Eftersom jag ska ner till byn så måste jag ta de långa, branta backarna neråt.. Det är alltså is och halt i de långa, branta backarna nu.. Is och backe går inte bra ihop..

Nu tror ni väl att det måste vara slut på eländet?! Nope, än är jag inte klar..

Jag ska alltså NER för den BRANTA BACKEN och jag ska göra detta med en TUNG BARNVAGN.. Dessutom så är trottoarerna smala med bilvägar bredvid där bilarna alltid har för vana att köra som dårar.. Så om jag och vagnen börjar glida och inte får stopp på oss så hamnar vi alltså i vägen där bilarna kör som galningar.. Börjar ni månne förstå min panik?!

Vi summerar:

1. Is
2. Berg - branta backar
3. Tung barnvagn
4. Smala trottoarer
5. Bildårar

Till detta kan vi då också lägga den livrädda mamman som inte blir stadigare på benen av sin rädsla.. Hur ska detta gå?! Den som lever får se, jag är dock osäker om jag kommer vara en av dem..






Kommentarer
Postat av: emma

ni fixar det bejb! annars får du ringa mig så kommer jag och räddar er ;)

2009-12-17 @ 11:58:02
URL: http://frokenbitterfitta.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0